onsdag 11 juni 2008

Frustration...

Trodde att det skulle bli en härlig dag med stoj och lek, men ack så fel man kan ha. Har varit sambo med mn underbara Malin nu i snart två dagar. Idag planerade vi att åka och kolla runt lite för att vi skulle måla om i Lucas rum. Vi behövde lite paint och stuff för att det ska bli härligt och hemtrevligt för den lille krabaten. När vi väl är ute och åker så är Lucas på ett så där jobbigt mupp humör som bara barn kan vara, Malin är trött och grinig och jag vet inte hur jag ska vara för att inte trampa någon på tårna. Vi åker mellan affärerna och kollar men hittar väl inte riktigt det vi ska. Men tillslut åker vi till den underbara butiken ;) Biltema där allt finns *skrattar*... Vi finner det vi ska ha och planerar en hemfärd, men innan vill Malin in på plantagen... Vi går in där Jag är snäll och fixar en glass åt Lucas och pärlan köper en blomma..

När vi sen kommer hem är Lucas i sitt esse och är super trött och grinig Malin lika så. Själv så börjar jag bli lite trött på att höra allt gnäll men försöker att få Lucas att tävla till trappan för det brukar att funka, men inte denna gången Lucas som springer med ett rollerhandtag i handen (gjort av metall) får för sig att svinga den mot mig, visst han är tre år han är trött och han vet väl inte riktigt vad han gör. Han missar, men tänk om han inte gjort det, tänk om det hade varit på dagis och det hade varit ett annat barn han hade slagit, tänk om det hade träffat riktigt illa så att någon (denna gången jag) hade gjort sig jätte illa. Det var det som fick bägaren att rinna över, fullpakad som jag var av grejer släpper jag allt jag har i händerna för att ta metallhandtaget ur handen på honom. Det jag inte tänker på då är att jag har två målarburka av plast i handen som självklart botten går ur på när jag släpper dem till marken. Sen blir det ju inte bättre av att när jag tagit reda på det jag ställt till med och kommer in för att tvätta av mig så kommer Lucas igen och ska försöka domdera med mig, stubinen som för längesen var uppbrunnen blir ännu kortare och jag skäller ut den lille, var på Malin kommer och försvarar honom. Visst kanske var lite hård men jag måste väl för tusan också få säga till honom. Han ska väl inte kunna göra saker mot mig utan att jag måste kunna tillrättavisa honom. Malin kommer och säger bara för att du slängde burkarna i marken så behöver du ju inte ta ut det på oss, det var ju bara ett slag, ja men det var ett slag för mkt... Då svartnade det nästan för ögonen. Var så sjukt förbannad att jag åkte och köpte ny färg i räser fart. Hoppas att hon tar en liten funderare och be mig om ursäkt för annars blir jag riktigt ledsen och det visar ju att lille kan göra precis vad han vill mot mig. Då ska jag bara sitta och ta emot så får han väl göra det då!!!!!!!!!!